Numera är jag stolt ägare till ett stort hus där jag kan rusa runt och motionera inomhus. Trappan ner och trappan upp. Inne. Det bara rasslar till så är jag nere hos min kära soffa. Ja. För den har min Matte ställt nere i bion/gillestugan. Ingen hyfs alls på henne!
Själva sover de uppe. Men vad gör det... Bra man klarar sig själv. Och jag är ju en bra man.
Massor av nya dofter har jag insupit. Jisses, vad intressant. Jag och syrran Leia går med snokarna i backen hela tiden. Här måste undersökas. Öviksförort doftar inte alls lika som Sundsvall. Absolut inte. Mycket bättre.
Och här finns också skator... att jaga. De är lika retsamma som alla andra jag träffat på. Ska minsann utveckla vingar jag med... så kan jag ta dem. Retstickorna!
0 morr och skall:
Skicka en kommentar